På fredagkväll så fick Karro ett astmaanfall/vad-fan-det-nu-var så vi fick ringa ambulans, åka 45 min till ett sjukhus och vara där i X antal timmar. Det var verkligen konstigt; hon kunde inte andas, hon var jättevarm och iskall om vartannat, hon gled in och ut ur medvetande och kunde knappt röra sig...
Jag hann inte äta middag och inte Karolina heller, givetvis. Men vi behövde inte betala för sjukhus eller ambulans i alla fall och hon blev tack och lov bättre runt midnatt. Då fick vi åka tillbaka med en taxi som dock kostade nästan $100.
Igår kväll så kom jag hem efter jobbet, får höra allt om födelsedagsfesten som vi missade (som jag så sjuuuukt gärna varit med på!!) och sen så var det bara att åka iväg till sjukhus en vända till! Vi åkte till ett annat ställe den här gången och hon blev inlagd över natten. Stackars liten, det är fan synd om henne om hon ska ha det så där framöver också... Nåja, hon mår bättre nu i alla fall och jag har äntligen fått en kopp kaffe: nu är allting bra igen! :)
Förutom att man är lite sliten; jag läser igenom det jag skrivit här typ åtta gånger och inser att jag knappt själv förstår vad som står. Jag känner mig bakis, och det är jag inte ensam om att göra heller...! ;) Eller hur, Flashpackers?
No comments:
Post a Comment