Första dagarna på södra ön

Det var inte helt fel att vakna på söndagsmorgon och blicka ut över den här vindstilla bukten. Fy fan vad bra man har det.

   Ja, fy fan vad bra man har det. 

   Bara för att man kunde så stannade vi i den lilla parken vid den lilla bukten hela dagen - solade, badade, lyssnade på och spelade musik, drack en ale och tittade på segelbåtarna som gled förbi. 

   Klockan hade passerat fyra innan vi till slut tog oss iväg mot nästa mål på kartan; Abel Tasman National Park.

På vägen mot Abel Tasman så körde vi i mörker. När vi åkte efter en lång raksträcka, långt ifrån all bebyggelse, såg vi något röra sig vid vägkanten och hoppade ut ur bilen för att titta närmare på vad det var. Det visade sig att det var en rund liten fågel som inte kunde flyga - vi har våra misstankar om att vi faktiskt såg en Kiwi!  

   Vi vaknade morgonen därpå och begav oss till ett ställe i närheten som hyrde ut kajaker! Vi fick hyra två stycken - en dubbel som Richard och Ted fick börja med, och en singel som jag tog! Jag förlorade mina solglasögon i Wellington så jag fick ett par kvarglömda ledarna hade hittat. Schysst.

   Efter en kort säkerhetsgenomgång begav vi oss ut på det tasmanska havet, beväpnade med paddlar och badshorts.

Det var underbart väder...

Men det var jobbigt att försöka hålla jämna steg med de andra två...

Vi pausade på en strand, bytte kajaker, åt lunch och drack vatten innan vi fortsatte ut på havet.

Vi var ute hela dagen och paddlade. Vi letade efter sälar och delfiner men vi såg tyvärr inga. Vi såg ett sälhuvud på långt avstånd men det räknas knappt. 

   När armarna började värka och ryggen var stel så började vi bege oss tillbaka mot hamnen. Istället för att hålla kustlinjen så åkte vi ut mot öppna havet - det var ett dumt beslut, om än ganska roligt. Vi fick paddla som galningar för att inte fångas av strömmarna och åka ut på öppna havet men till slut så kom vi tillbaka mot kusten igen. 

   Det var så pass lågt vatten när vi kom till kusten att vi var tvunga att hoppa ur kajakerna och gå med båtarna i närmare tvåhundra meter...! 

Totalt slutkörda så hoppade vi in i bilen efter en snabb middag. De hade en hamburgerbar stående precis utanför uthyrningen - prisa Gud!

   Vi tog oss vidare till en camping som vi redan kört förbi, för vi var tvungna att ta oss tillbaka samma väg för att kunna fortsätta vidare söderut. 

   Vi stannade på nästa camping i två nätter, mest för att de hade varmduschar och väldigt härligt badvatten; det klargrönaste jag någonsin sett. 

Det fanns även några klippor man kunde hoppa från; otroligt roligt var det!

Dagarna bestod av promenader i skogen, biltvätt och polering, tärningspel och badande.

   Vi fortsatte vidare till Blenheim, förbi många kilometer med vingårdar och stannade i en dal. Men inte förän vi stannat uppe på berget i närheten och tagit en bild.

Berget vid Robin Hood Bay, med havet till vänster och vingårdar till höger.

Kvällen bestod av tärningspel med ett par från Tyskland. Jag fick lära mig att motorn på ett containerfartyg har ungefär 130 000 hästkrafter och håller stadiga 40 till 60 rpm. Killen jobbade med att designa skrovet till liknande containerfartyg. Man kan inte riktigt stå i cylinder-rummet på en sådan motor.